Tratten återblev, och förblev.

Efter en helg i Skånelandet hos moder- och faderkaka måste jag ändå säga att det snart känns mer som hemma i Tratten. Speciellt nu när mamma hyrde släp vilket fick Erics rum prytt av bord och soffa som Växten kan sova över i när det inte är i hans rum som det är sleep over.

Här nere är brasan återigen tänd men denna gång bara för att det är mysigt. Yes, oljan är igång. Förmodligen det bästa initiativ som tagits här på länge. Känns väldigt ok att kunna stiga upp utan att frysa som fan om mornarna (okej, runt 3 på dagen när man verkligen stiger upp)

Växten avslutade precis ett diskmarathon och gud vet jag om vi inte lyckas hålla det diskat. Nu sitter han tillsammans med Äpplet och spelar gitarr/melodika till musiken som strömmar ur Spotify Premium högtalarna.

Catta kom hem igår och inte en dag för tidigt! En Nico har flyttat in och introduceras förhoppningsvis väldigt snart här på Trattbloggen. Han är såklart mycket välkommen och extremt efterlängtad. Så, igår satt vi alla och avnjöt kvällen och det slog oss att Tratten återigen är samlad som en familj. Och lär förbli.

För om inte med Trattfamiljen så vet jag inte vem man ska avnjuta några glas röda med i badkaret precis när man gått upp, eller vem man ska baka kakor till eller ta hand om när världen snurrar som den ofta gör under detta tak, mellan dessa väggar. Men det stannar här.